Månadens fynd 29 Maj 2018

Månadens fynd - maj 2018

Månadens fynd nu i maj är även det, liksom förra månaden ett fynd från tidigmodern tid. Nu i form av en tandborste från 1800-talet. Det här fyndet gjordes när vi i september 2016 inledde våra undersökningar i kvarteret Ormen här vid Slussen.

Tandborste 72dpi 900 600Så här ser vår tandborste ut. Vi får väl räkna med att det är tidens tand som gjort att borsten nästan helt försvunnit och att det nu är endast skaftet av ben nu återstår. Eller har den använts så flitigt av sin dåtida brukare?

 

Vår tandborste är nästan 15 centimeter lång och är av 1800-tals snitt. Den är av ben och har tre rader med borst vilket är typiskt för tiden. På skaftet finns en inskrift; MASTIQUEE  GARANTIE  PARIS vilken visar oss att den är tillverkad i Frankrike. Frankrike var näst efter England det stora producentlandet för tandborstar under 1800-talet.

Tandborstar fanns i Kina redan på 1490-talet och de börjar dyka upp i Europa under andra hälften av 1500-talet. I svenska texter nämns de första gången 1649. Samma år skrev en engelsman till en vän i Paris och bad honom leta upp en tandborste åt honom. De användes i början närmast som penslar: Man sköljde munnen, strök en pasta på tänderna med borsten eller en svamp och sköljde sedan av. 
Den moderna västerländska tandborsten sägs ha skapats först år 1780 av en engelsk matthandlare vid namn William Addis. Dessa moderna industriframställda tandborstar hade skaft som ofta var gjorda av ben och det var helst lårben från ko som användes. Borsten kom från något styvt djurhår, gärna från svin, men även häst- eller grävlingsborst användes. Efter som dessa borst var ganska styva så kunde de lätt göra mer skada än nytta då de hade en tendens att sticka hål i tandköttet vilket kunde leda till infektioner.

På 1840-talet började tandborstar tillverkas industrimässigt också i Frankrike, Tyskland och Japan.

Man fortsatte att göra tandborstar med djurborst ända fram till 1938, då de första tandborstarna med nylonborst började tillverkas av firman DuPont i USA.

Att användningen av tandborstar blev mer frekvent under 1600-talet och att en massproduktion av dem startade i slutet av 1700-talet kan med stor sannolikhet kopplas samman med att tandhälsan i Europa snabbt försämrades under den perioden. Orsaken var en omfattande ökning av sockerkonsumtion. Från de nya kolonierna i Karibien, med ett gynnsamt klimat för sockerrörsodling och tillgång till billig slavarbetskraft, strömmade sockret in i Europa. På 1640-talet fanns det till exempel över 50 sockerraffinaderier i Amsterdam.

Studerar man svenska kokböcker från den här tiden så är det lätt att konstatera att socker är en mycket vanlig ingrediens i matlagningen, så även i rätter vi idag aldrig skulle söta, till exempel viltstek, kokt fågel, löksoppa, kräfträtter och fiskgryta.

När man sedan under 1700-talet lärde sig raffinera socker ur sockerbetan så ökade bruket av socker än mer. I England steg sockerkonsumtionen med 1500 procent från år 1700 till år 1800.

En annan orsak till att användningen av tandborstar ökade måste också tillskrivas vetenskapliga landvinningar och att man under 1700-talet började förstå sambandet mellan tandvärk och det man stoppade i munnen. Nu upptäckte man att tandröta uppkom av bakterier.

Länge hade teorin att värken orsakades av tandmask levt kvar, därav uttrycket "maskstungna" tänder. Innan kunskapen om karies ökade och tandborsten blev gemene mans egendom fanns det otaliga huskurer för att hålla tandvärken borta. Sköljningar av olika slag var det vanligaste. Sköljvätskan kunde innehålla märkliga blandningar, med allt från alun, salt, honung och mynta till muslort, äggskal, fiskben och den egna urinen. Andra metoder var att röka ut värken med bolmört eller att försöka överföra värken via en spik till ett träd. En sista utväg, när värken blev för svår, var att dra ut de sjuka tänderna.

För Sveriges del var hovtandläkaren Joël Assur en föregångare när det gällde att sprida kunskap om hur tänderna skulle hållas rena. I skriften "Korrt underrättelse om dä mest vanliga TandSjukdomarna" från 1799, varnar han för sockrets påverkan och rekommenderar användning av tandborste och tandpasta.

Trots att tandborsten fick en ökad spridning under 1800-talet så var den fortfarande i första hand ett verktyg för de välbeställda. Det är inte förrän på 1940-talet, när de billiga nylontandborstarna gör sitt inträde på marknaden, som alla får råd att borsta tänderna

Sannolikt avspeglas detta också i vårt fynd. En mantalslängd som rör de boende i kvarteret Ormen år 1860 talar sitt tydliga språk. Vid den här tiden har kvarterets status sjunkit markant och vi möter många inneboende, arbetslösa före detta handlare, järnarbetare med mera och flera av dem fick magra extrainkomster genom att ha fosterbarn inhysta hos sig.

Men vi hittar några undantag, här finns två personer med hushåll som varit betydligt bättre bemedlade än de övriga. Det rör sig om domprosten C. O. Björling och bankkommissarien Gustav Wilhelm Schützerkrantz.

Det är väldigt sannolikt att vi kan knyta vår tandborste till någon av dessa välbeställda familjer.

Stomatolskylt på gamla Katarinahissen 1933 72dpi 900Fyndet av vår tandborste gjordes endast några hundra meter ifrån den här välkända reklamskylten för tandkrämen Stomatol som urspungligen satt på den på gamla Katarinahissen. Stomatol var den första tandkrämen i Sverige som fanns på tub. Den lanserades år 1900. Bilden är från år 1933.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arkeologikonsult

Arkeologikonsult kommer fortlöpande att genomföra de arkeologiska undersökningarna i Slussenområdet under hela byggnationstiden. Det kommer att dyka upp många intressanta fynd och lämningar från olika epoker så fortsätt gärna följa vårt arbete här på Slussenportalen.

Kontakt

Telefon: 08-590 840 41

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Web: www.arkeologikonsult.se