Den sista stora undersökningen vid Slussen är nu avslutad. Ett års utgrävning av den norra delen av Södermalmstorg har tagit oss nästan 14 meter ner i marken och 1000 år bakåt i tiden!
I oktober förra året började vi schakta oss ner genom de massor som lades på i samband med att den äldre bebyggelsen revs och slussens trafikapparat uppfördes på 1930-talet. Nästan två meter ner hittade vi den nivån där rivningsarbetet avlutades för 90 år sedan! Här var tiden som frusen, med husgrunder och källare kvar från närmare 300 år gamla byggnader som bland annat har hyst den av Bellman ombesjungna restaurang Pelikan och det av Fogelström skildrade kafé Klotet. Runt och under dessa byggnader kunde vi följa en medeltida förstads utveckling från början av 1300-talet eller slutet av 1200-talet – dateringarna är ännu preliminära – fram till 1870-talet, då den yngsta gatunivån hade fått sin gatsten och området sedan länge var en del av den centrala staden.
Nere till höger i bild syns Klotgränds stenläggning från andra halvan av 1800-talet. Intill ligger källaren till kafé Klotet och bortom den källaren till Pelikanhuset.
Vi fann även lämningar från tiden innan Stockholm anlades: en vikingatida marknivå med härdar. Men det är alltså först från högmedeltid som vi kan se en kontinuitet i stadsbebyggelsen och hur stadsplanen förändrats med tiden. Exempelvis har källaren för Pelikanhuset skurit rakt genom äldre byggnader och gator.
Keramik från den vikingatida marknivån.
En intressant detalj visar hur man över tid har anpassat sig till de topografiska förutsättningarna. När vi kom ner till det nedersta skiftet av Pelikanhusets grundmur fann vi i dess hörn ett väldigt block i granit som vår grävmaskin inte kunde greppa, inte heller spräcka. Vid fortsatt undersökning visade det sig att detta block redan fanns på plats när man på 1700-talet inkorporerade det i grunden till huset. Vi kunde även konstatera att man under 1300-talet försökt att gräva bort blocket då det var i vägen för bebyggelsen, men tvingats se sig besegrade. Gatunätet fick i stället anpassas till stenen. När vi med moderna maskiner slutligen fick loss det så visade den sig väga 15,5 ton! Inte undra på att huset, som senare fick det som hörnsten, stod kvar i tre sekler!
I bildens nedre vänstra hörn syns det väldiga granitblock som man försökte att gräva bort på 1300-talet. Nedgrävningen runt stenen fylldes med sand, vilken tydligt syns mot de omgivande svarta kulturlagren.
Även andra stenblock har återanvänts i grunden. Huset vilade nämligen delvis på den stenförstärkta sidan till den så kallade järngraven, platsen för kvalitetskontroll och omlastning av stångjärn. Hit, till Gustav Vasas forna vallgrav, hade stadens järnvåg flyttats 1662 efter att försvarsverket hade spelat ut sin roll. Vallgravens sidor hade en skoning av stenblock, och i samband med den nu aktuella omdaningen av Södermalmstorg behövde den sista kvarvarande delen av denna skoning tas bort. Denna har sedan 1980-talet varit inkapslad i betong för att inte rasa. Att dokumentera och ta bort stenarna utan att stänga av tunnelbanan någon meter bort var en utmaning.
Skoningen till Vasas vallgrav. Tågspåret går i det som en gång var vallgrav. Innanför stenskoningen anas mörkare grus som utgör fyllningen i frischaktet.
Skoningen var uppförd som en skalmur där varje skift bestod av två rader med stenblock med en fyllning av sten, kalkbruk och tegelkross mellan sig. I den nedre delen av muren vägde stenen upp emot 1,2 ton vardera och som lyfthjälp har man haft den kran för vilken ritningar inköpts från Danzig år 1548, då även uppförandet av skoningen påbörjades. Högre upp i muren talar våra preliminära tolkningar för att man även har arbetat från ett innanförliggande frischakt som successivt har fyllts upp med massor. Härifrån har man också haft möjlighet att få nya stenskift på plats.
Schematisk sektion genom Stockholmsåsen vid Södermalmstorg, frischaktet, vallgravsskoningen och vallgraven. I frischaktet har vi kunnat se hur man, efter hand som skiften i skoningen har kommit på plats, fyllt upp med grusmassor och därmed skapat sig en arbetsyta.
Under året har vi bjudit på ett axplock av våra resultat och preliminära tolkningar från tusen år av stockholmshistoria. Nu kommer vi att påbörja efterarbetet av dokumentationsmaterial och fynd samt avrapportera undersökningen. Den som är nyfiken på slutresultatet kan se fram emot spännande läsning!
