Det handmålade motivet på skärvan utgörs av huvudet på en gris med rest borst och ängslig blick. Bilden av grisen för oss in på tankar om djurhållning i staden.

Fajansskärva från 1700-talet med ett motiv med en gris.

Svin och annan boskap var en vanlig syn i svenska städer långt fram i tiden och här i Stockholm kunde hästdragna kärror ses inne i staden långt in på 1900-talet. Under medeltiden var det vanligt att stadsborna höll sig med egna djur vilket sågs som en olägenhet. Mitt inne i de trånga mörka gränderna kunde man då stöta på en ko eller gris som fritt bökade runt och släppte sin avföring på kullerstensgatorna. Från 1400-talet finns det flera skriftliga bestämmelser om reglering av djurhållningen. Av dessa framgår bland annat att ingen stadsbo fick ha mer än en ko och att de inte fick stå ute på gatan om nätterna. Grisarna tycks ha varit ett särskilt besvärligt kapitel och det var förbjudet att ha svinstall eller hoar i gränderna.  Efter påsk fick det inte finnas några grisar inne i staden utan de skulle hållas ute på malmarna under sommarhalvåret. På olika sätt försökte stadsborna kringgå förbudet, till exempel genom att gömma svinen nere i källaren eller uppe på vinden. År 1557 kom ett förbud mot att ha kor, svin och andra kreatur innanför stadsmuren. Dessa skulle hädanefter hållas på Söder- eller Norrmalm där det fanns tillgång till fritt bete. Som med så många andra bestämmelser så tycks inte efterlevandet av förbudet varit särskilt högt. Så sent som 1683, då staden expanderat ut på malmarna, bestämdes att de som hade lösdrivande grisar på gatorna skulle få böta 40 mark. Den som tillvaratog grisar som gick fritt i staden eller på de bebyggda delarna av malmarna skulle även få behålla dessa. Hur många djur som fanns i staden under medeltiden vet vi inte. Först från 1627 finns det tillförlitliga boskapslängder.  Totalt fanns det då nästan 2500 djur i staden fördelade på hästar, nöt, får, getter och grisar. Den största gruppen utgjordes av grisar som uppgick till 1383 stycken, varav 212 fanns på Stadsholmen (Gamla stan) och 427 på Södermalm.

Vid våra undersökningar har vi hitta flera konkreta spår efter stockholmarnas djurhållning. Bland annat på Södermalmstorg där vi hittade ett fähus från tidigt 1500-tal där kor och får förmodligen varit stallade tillsammans vintertid. Ett annat fynd vi gjorde vid samma arkeologiska undersökning var en grisho tillverkad av en urholkad stock, även den från 1500-talet.

Här är den ho som vi hittade vid Södermalmstorg. Ur den kunde grisarna äta sin mat när de blev utfodrade. Vår ho är 1 meter lång och 40 centimeter bred.

Den engelske konstnären George Morland visar här i en målning från slutet av 1700-talet hur det såg ut när grisarna glupskt äter ur en gemensam ho. Målningen är ungefär samtida med vår fajansskärva.